Tidigare liv.....

Att bli hypnotiserad och få se sina tidigare liv, det var riktigt häftigt, känslosamt och insiktsrikt!

Jag kan nu se klart se vad min röda tråd är i mina liv. Bearbeta sorg, i alla former. Och tålamod, jag är nog snart en mycket stor mästare i tålamod ;o)) Mina avsikter inför hypnosen, var just att få hitta och kunna bryta mönstret i de liv jag levt och lever. Nu har jag alla möjligheter att kunna göra det, jag är såå tacksam för gårdagen.

Görgen Sundvall var en mycket go kille med glimten i ögat, jag gillade honom direkt. Hans elever var också ett mycket glatt gäng, där jag kände mig som hemma genast jag klev in i rummet.

Tack!! Jag ser fram emot augusti när nästa hypnos är;o))

Så Görgen håll i hatten, kanske jag sjunger för er då ;o))

http://www.sseah.se/ Här kan ni läsa mer om Görgen och hans hypnosskola mm.

Liv 1! Jag är en Indian, som står på en höjd och tittar ut över slätten.

Jag är en Inka Indian någonstans i Amerika, och året är 1607.

Genast kommer en stark saknad över mig, och jag börjar gråta.

Saknaden jag känner var enorm, den jag saknar är Tamas! (Min själsfrände, som följt mig i så många liv)

Jag är inte säker var han var, om han var död eller om han var ute på jakt.

Vi hade en mycket stark och kärleksfull relation, vår kärlek var så ren, och var oslagbar mot allt annat jag mött!

Liv 2! Jag är en vacker kvinna med långt mörkt hår, 25-30 år, långa ögonfransar och rosiga kinder. Jag bar lång kjol, gul blus och en röd sjal i håret, som jag hade knutit baktill.

Jag satt på en brygga vid vattnet och tvättar kläder. Tittar ut över vattnet och längtar.

Och så började jag att gråta igen!

Den jag saknar och längtar efter även i detta liv är Tamas.

Han var ute på jobb el dyl.

Hon som hypnotiserar mig ber mig att tänka på något som betytt mycket för mig i detta liv!

Då får jag se ett bröllop, som sker i ett stort tält.

Där är mycket människor, det spelas musik och alla är glada.

Det är jag som gifter mig med Tamas. Jag var såå lycklig och kär.

Liv 3!

Jag är en man som bor i Kina, i Shanghai, jag är mellan 35-40 år. Året är 1767

Jag står mitt i stadens kärna där är mycket liv och rörelse, många som cyklar och så är det fruktstånd överallt.

Jag står och svingar mitt svärd, som jag gör konster med.

Så tar jag ett äpple och sätter på spetsen på svärdet. Jag svingar lite, sen snärtar jag till och äpplet flyger upp i luften. Jag fattar svärdet med båda händerna och hugger äpplet i två delar. I publiken står en liten pojke på ca 4-5 år och ser beundrande på mig.

Jag känner mig så stolt och jag är såå glad när jag står där och uppträder med mitt svärd.

Men så fort allt är över, och jag går därifrån, så blir jag kutryggad.

Jag blir ensam, ledsen och jätte sorgsen. Jag börjar gråta igen.

Hypnotisören frågar varför?

Då står jag vid en perrong och ser ett tåg komma in.

Någon faller ner framför tåget. Jag får ett enormt tryck i bröstet!

Det är min son som dör i tågolyckan!

Jag gråter häftigare och upptäcker att sonen som dog är Ina.

Ina är min äldsta dotter i mitt nuvarande liv. Känslorna som kom i kroppen då kan jag inte förklara :((

Jag kommer aldrig över sorgen i detta livet, jag dör ensam och olycklig.

Jag släppte aldrig in någon i mitt liv, och jag lyfte aldrig på blicken så jag missade så mycket. Själva dödsögonblicket är bara lugnt och fridfullt.

Jag fick ge och ta emot råd från både indianen och kinesen, alltså mitt inre sanna jag!

Jag som Indian gav rådet till mig nu i det här livet:

-Det ordnar sig, det kommer att bli bra!

Mitt råd nu, till indianen då:

-Stå på dig!!

Jag som Kines gav rådet till mig nu i det här livet:

-Det blir bättre!

Mitt råd till kinesen då:

- Lyft på blicken!!

Med dom kloka orden, ser jag mycket ljust på framtiden!

Lyft på blicken så ni inte missar livet! Det ni önskar kanske finns mitt framför er!

Lyssna inåt i era hjärtan, där finner ni svaren!

Jag lovar för där har ni svaren på allt, bara ni vågar lyssna!

Tänk att innerst inne i mig är jag såå klok. ;o))

Varma kramar//

Marianne