Vi stöter på både
storsten och smågrus på våran
väg framåt i
livet!
Hur
jobbig dom än är
måste vi över dom!
Vi blir
kantstötta, slitna och
ärrade!
Vår inre
kraft och
hoppet om att få gå på
mjuk stenfri väg får oss ändå att
fortsätta gå framåt
hur
slitna, trötta och
trasiga vi än är!
Visst är vi
MAGISKA!
Det sägs att
livet är en
skola och att vi är här nere på
jorden för att vi vill
lära oss en massa saker.
Att vi vill ha erfarenheter,
visdom och medvetenhet.
För att vi vill
växa i våra
själar till högre och högre
dimensioner.
Med
erfarenheter i alla dess slag så
ökar hela tiden våran
medkänsla, omtanke, förståelse och
kärlek.
För varje
hinder vi möter på våran
resa framåt i livet ställs
vi inför
val om
hur vi ska ta oss över och
förbi.
Val som ibland kan vara riktigt
svåra att ta, men för att
vi ska nå
resultat är dom
nödvändiga att ta för att
passera.
Ibland gör vi
val som gör att vi får
träna på
samma hinder
om och
om igen tills vi har
förstått och gör
val som få oss
förbi hindret och vi kan
fortsätta vår väg framåt.
Hur
många gånger har vi inte sagt,
-
Varför händer det här
alltid mig?
-
Varför måste jag göra det här
om och om igen?
Svaret blir då, för att vi
inte har
lärt oss det vi ska lära oss i
just denna fråga.
Vi
behöver dessa gånger
tänka om och
lösa hindret med
andra val än dom vi
redan provat.
Vi behöver kanske
zooma ut och se att det finns
andra
alternativ,
alternativ som kanske redan funnits
inom oss,
men som vi inte har
sett eller
vågat ta.
Hur lätta eller svåra våra
hinder än är så
provar vi om
och om igen tills vi tar oss
över.
Våran inre
kraft, våran
drivkärna kärleken, får oss att
resa oss upp om och
om igen.
Kärleken denna magiska
kraft som
helar oss,
tröstar oss
och
omfamnar oss och får oss på
benen igen.
Omplåstrade fortsätter vi
framåt nyfiket på vad
vägen
framför oss har att ge.
Mitt
livshjul har rullat över som ovan både smågrus och
storsten och visst är det både gammalt och
slitet.
Men för mig är det ett
vackert hjul för det är fullt av
visdomar,
medvetenhet, medkänsla, omsorg,
förståelse
och en massa
kärlek!
Jag
älskar mitt hjul och det rullar fint
fram och
vem vet vad för
väg det ska rulla in på
snart;-)
Kanske en väg full av
magi och
kärlek!
Kramar/
Marianne, din fe