Två steg fram och ett steg tillbaka

 

Ett steg fram och två steg tillbaka.

Ja så brukar vi säga men jag väljer här och nu att ändra på det uttrycket.

För jag vill framåt på min väg. (men idag tog jag ett steg tillbaka, för en liten stund)

Två steg fram, ett steg tillbaka.

Vilket steg bör jag fokusera på?

Vilket steg bör jag ge energi till?

Vilket steg tar mig vidare på min resa?

Kan jag acceptera det där steget som backade ett steg?

Kan jag förstå att just det steget ändå tillhör resan?

Kan det steget visa mig något jag ännu inte sett?

Vill just det steget också ha kärlek?

I livets alla processer när stora livsförändringar görs. Blir det just så, 

Två steg fram, ett steg tillbaka. Vi hamnar genast i obalans.

Och allt för ofta börjar vi slå på oss själva, eller hamnar i gnagande orostankar.

Vi börjar fokusera på tillbaka steget.

Vi slår på strålkastaren och tar fram förstoringsglaset och tunnelseendet är ett faktum.

Vi ger energi till steget vi gick bakåt med så det steget blir större och större.

Vi tappar på riktigt balansen.

Vi kan absolut se det steget, bekräfta det, försöka förstå och acceptera det.

Kanske var det ändå någonting som skulle belysas, för att sen omfamna det.

Ge all våran kärlek till det för att sen kunna släppa det.

Zooma ut, vrid strålkastaren till stegen som tog oss framåt.

Fokusera och ge energi till framstegen och framstegen blir fler och fler.

Tack för att jag har styrkan att hålla kvar fokuset på det steg som tagit mig framåt på min resa.

Tack för att jag besitter visdomen om att jag vet att båda stegen är välkomna.

Men att jag väljer en stund att ge mer energi och kärlek till mina framsteg.

Jag ställer nu båda mina fötter på marken.

Jag tar några djupa andetag, jag står stadigt igen.

Balansen är återkallad.

Jag står och känner in och för varje andetag infinner sig harmonin i min kropp.

-Så nu är jag redo för nästa steg.

Jag valde att ta ett steg framåt.

Kramar Marianne